fia nordqvist

Idag tog jag en promenad i solen till sjukhuset där jag hade en tid. När jag kom dit sa hon i receptionen att det var gratis för mig, skumt! Det kostar ju a l l t i d 150 spänn när man är över 19? Men ska inte klaga, skönt att besöket var gratis för har inte råd att betala sjukhusavgifter hit och dit.

När jag kom dit och pratade med den jag träffade så började jag bara gråta. Jag grät konstant och kände mig som ett litet hjälplöst barn. Jag har inte kunnat gråta på evigheter. Jag har kännt att jag vill, att jag varit gråtfärdig och liknande men inte kunnat fälla en enda tår. Men idag brast allting bara när jag satt där. Men nu efteråt känns det väldigt skönt att jag visade exakt hur jag har det, vad jag känner, tänker och vad jag går runt och bär på. Det är mycket och tillslut orkar man inte bära på det längre. För mig så tog det stop idag, idag var dagen jag kände att det blivit för mycket med allting och att jag inte orkar längre och verkligen avslöjade allt.

Tänker inte skriva ut vad och varför här i bloggen. :) inte nu iallafall.


sitter här och har jätteont i huvudet (som vanligt) och är trött. Ska gå och lägga mig snart för imorgon måste jag upp tidigt igen. Och imorgon är den dagen jag bestämt mig att nu måste jag förändra min livsstil. på riktigt. Nu måste det hända något, för det jag aldrig lärt mig är att "ingenting kommer förändras om du inte gör något själv" och nu är det dags att faktiskt göra något åt saken. Idag är en bra dag, för idag var dagen jag började göra saker åt rätt rikting!